Nu är det vintervila för bjennan och för mej.

BjennBua har sin vinterskrud och inomhus är det svinigt kallt.

Vips är det vårvinter igen och bjennåret börjar om....

då, då... kanske det blir spännande möten igen...

Björnkramar till dej som hälsar på här !

Loke möter en björnhona med unge

foto G. Ekström

SÅ var ute med jämthunden Loke, elva månader, för att han skulle få

"lära sig saker" = skogsvana.

På ett igenväxt hygge händer det! Han försvann från hussen och gav skall dock ett väldigt osäkert sådant. Inom en minut var han tillbaks till SÅ och hade något i hasorna.

En liten björnunge!!!

Samtidigt hör SÅ hur det grymtar, fnöser och knak o brak !

Han peppar Loke att ta om, gå på igen och det gör hunn´!!!

Samtidigt drar sig SÅ undan till en mer öppen plats ute på en myr.

Loke skäller igen på björnarna tuff efter husses stöd.

Men kommer tillbaka snabbt igen det är allför farligt för en unghund.

Loke gör alldeles rätt för björnhonan var på väldigt dåligt humör.

Honan markerar med skarpa, kraftiga morrningar.

SÅ och Loke håller sig kvar ute på myren en stund men hunn´kan inte hålla sig utan far iväg igen för att kolla läget och passar då på att skälla några skall igen på det där morrande bruna djuret. Björnungen syntes inte till något mera.

Sakta och säkert går husse och hunn´ därifrån med en upplevelse rikare.

Jag säjer bara det, TUR att inte jag var med!!!!!!

bjennlek

Här har en björnfamilj haft roligt!

SÅ skulle visa mej hur de åkt kana och hoppat i dessa grushögar

men tyvärr hade spåren regnat bort. De mörkare partierna är dock spår av spåren,

från deras lekstund.

Kan föreställa mej hur kul det skulle se ut med björnarna

rumblande och tumlande i grushögarna.

Dessa två har flyttat in i BjennBua och björnsamlingen utökas igen.

-

För ungefär en vecka sedan var det faktiskt en björn in på gården och det har varit ovanligt i år.

Fast det är klart med tre varnande skällande och sjungande jämthundar kommer inte bjenn "innatell" lika gärna. Tur är det.

Tyra hon kände ju direkt av den objudne gästen och rakade iväg den med buller och bång.

Nä, med råål, yl och täta skall jagade hon bort den.

SÅ såg ryggen på den när den" kute omma bryggstu ".

-

Björnskitar kan jag se lite här och där på vägarna nu. Bärskitar. Det är ju nu det gäller för bjenn att äta sig tjock och fet så de "bi hele vintern".

Carpe Diem

varje dag för nu mörknar det snabbt framöver.

Det här är Arild från vårt grannland i väster som tillsammans med en kompis, Rune, karnifflat en björn i Hoting någonstans.

De har jakt där i krokarna och tyckte det var grejt med ett sådant byte.
Och inte minst när deras tre hundar fick vara med.

En "russer", en plott och en "tysker" som Rune skrev när han berättade om jakten.

På bilden är det ryss-stövaren Arja som är med.

De här två herrarna har varit här hos oss och fått några "bjennhistorier" samt en tesked av den stärkande "bjenngallan" och jag tror det var det som fick dom ut på riktig björnjakt!!!????

Jag skojar ju förstås. En del människor ger sig inte i första taget och dessa två bevisar det.

En hona på 106 kg mindre i björnbeståndet.

---

Ibland får jag lite magkänningar av olust när jag ser skjutna djur så jag kan förstå varför det finns jakthatare. Men människan har ju påverkat den så att säga, naturliga naturen så då måste vi även ta konsekvenserna och skjuta bort när det blir för mycket av någon sort.

Jag hör aldrig någon vill rädda älgarna eller rådjuren eller hararna eller Canadagässen !!??

Här hos oss finns det nästan inga älgkalvar för björnarna äter upp dom.

Jag tycker det fantastiska älgkossorna ska fredas ett tag men vad tror du skogsbolagen med sina vinstintressen skulle göra då!!??

Grina hos regeringen?

Det tror jag.

Och då skjutes så mycket älg som möjligt så de blir glada igen.

fotografen okänd

älgjakten pågår

foto: Göran Ekström

Men inga björnar blir knäppta här !

Inte så konstigt kanske, för de jägarna stöter på är honor med ungar och de skjuter man inte på.

Jag behöver inte vara rädd iaf och det är mycket värt det.På andra sidan Vattudalen har det blivit många björnar skjutna. Hur många vet jag inte men ett par i Strand och Äspnäs, i Ringvattnet, i Harrsjön, omma Sjulsåsen, i Siljeåsen och säkert på några till ställen som inte jag vet.

Bra gjort Gubbar och Hundar.

iiinga björnar....

Inga björnar visar av sig hos oss nu....

och det är väl förståndigt av dom !!!

Just nu, denna morgon, är det jägare på skogen häromkring.

Få se hur det går?!

-

Bjennan på bilden sitter på väggen till Kultur- och Hantverkshuset i Nordli, Norge.

Tycker de är så fina.

Kortet är taget av Staffan Wistrand och han kan du se mera av på länken, De fem stora,

som finns här till höger.

dan före dan...

....ger jag mej ut för att leta hallon och börjar tänka på björn !

Inte så konstigt för i morgon börjar bjennjakten och jag hoppas ju att några ska fällas häromkring.

Uppför traktorspåret går jag och stannar för några hallonkvistar...

....tittar mej runt och ser en sten som är flyttad från sin plats !?

Kollar runt lite och känner att detta är "typiskt" björnland...

och börja tycka det är kymigt.

Jag ser för mitt inre hur en , kanske flera på rad

kommer nerför backarna som omger mej !!!

Huvvaligen! Jag ropar till SÅ men får inget svar.

Då går jag, så snabbt jag kan i denna krångliga terräng, tillbaka till bilen.

Pust !

Jag har lite rädsla i mej än!? Usch.

---

God jaktlycka önskar jag björnjägarna och deras hundar.

Må allt gå väl för folk och fä.

om en björnjägare för ca 150 år sen

Torpet Ringsjöhöjden i Svaningen

anlades av min förfader på morssidan, Erik Ersson f 1730, från Viken i Hammerdal.

Hans sonson Lars Jönsson kallad Lars Goffar, f. 1824 d. 1911,

ansågs vara en stor björnjägare. Han var också känd för sin ovanliga styrka.

Lars Goffar var en farbror till min morfarsfar.

Det fanns gott om björn i Svaningen redan då. Under ett år i mitten på 1800-talet

dödades 13 björnar i byn.

Skottpenningen var 50 Rdr.

Tänka sig vad mycket pengar det skulle ha varit på den tiden.

Jag undrar hur han bar sig åt vid jakten på björn. Var det med björnspjut på vintern

eller/och bössa? Hade han hundar eller smög han sig på dom? Eller grävde han en fallgrop?

Hjälptes karlarna åt? Var det på våren?

Den här Lars Goffar han ville helst bara jaga och fiska så han sålde sin del av gårdsarvet och bara bodde hos sin bror. Han gifte sig aldrig men blev sambo så småningom och fick två döttrar när han var i 60-årsåldern. Sambon Ingeborg var ca 30 år yngre !

Lars Goffar var väldigt troende och Gustav Hedenvind Eriksson har i sin bok,

Med Rallarkärra Mot Dikten skrivit så här om honom:

" Emellertid var Lars-goffar den märkligaste bekantskapen jag gjorde här. Hos honom satt jag mången lördagskväll vid den öppna spisen och åt rågbrödssmörgåsar, som hans hustru bjöd på, medan törveden brann med mjuka lågor och han oavbrutet drog eld på pipan och berättade om "gammeltia". På söndag var det dock inte lönt komma till honom och höra något berättas, ty då skulle han läsa sin predikan, och då fick intet störa honom.

De berättades att en mikaelidag i hans ungdom tog det eld i hans bastu, detta just som han begynt läsa sin predikan. Bastun innehöll kött av två älgar, ett par björnskinkor och ett hundra tjäderbröst. Men han kunde icke avbryta sin läsning, bastun med hela sitt innehåll fick brinna ned. Grannarna klandrade honom, men utan ett ord grep han sig på måndagsmorgonen an med att uppföra en ny bastu, och innan veckans slut hade han icke blott denna under tak, han hade också skjutit en älg och skulle då triumferande ha sagt följande: - Sir dekk. Bare ein int släpp tage mä Vår Herre, så ge´n igen nästan allt Han tege.

Ofta har jag tänkt på denne troende. Han var en Jobs like, en jämtländsk såda.

Han begynte alltid sina berättelser med orden: - De henne vårte nog sagt för sant.

Å je tala ta saga å ljug i så fall ta e lögn".

-

Jag minns när jag och min bror var små och var i Ringsjöhöjda så skulle vi träna björnjakt och det var med spjut och vi låtsades att björnen låg i idé.

Tror det var ett miljöarv som vi fick en del av, ett arv som gått igenom många generationer.

Kanske är det delvis därför jag önskar att minst tre björnar skjuts i mitt närområde när björnjakten går av stapeln i år.

Jag får hoppas på gubben som i kväll har skjutit upp för "Björnpasset".

monster orm

Hujedamej nu har jag blivit påmind igen om att det krälar huggormar häromkring !!!!!!!

Inte nog att björnarna smyger i buskarna utan ormen slingrar sig där också.

Överkörd, förmodligen av en bil, låg den där när jag och LillOlle kom cyklande och springande.

Tvärnit och fram med mobilen för att dokumentera.

Varje sommar ser vi flertalet överkörda huggisar på vägen.

Den är är ca halvmetern lång och ganska brun i färgen.

För ett par somrar sedan blev SÅ biten av en i handen när han röjde.

Vår nu döda hund Skytt han blev också biten i snoken av en huggorm.

Och jag höll på ta upp en i tron att det var en elkabel för många år sedan.

Äckligt!

Nu kommer jag att cykla mitt i vägen ett tag framöver tills jag förträngt minnet av ormar igen.

Fattas bara vargen nu!

Den finns men jag har än inte behövt möta den.

---

På björnfronten är det helt lungt och det är bara bra.

I helgen var det en björnjaktstig här i byn och många skyttar hade varit med och perforerat pappbjörnarna. Bra det att dom tränar för nu närmar sig björnjakten.

Den 21 augusti smäller det.

NilsArne, min bror, som har viltslakteri i Renån

Han är med i en artikel i Jaktjournalen om björnköttshanteringen,

om hur krångligt det är att köpa och sälja björnkött.

Läs den här:

http://www.jaktjournalen.se/index.php?id=6584&avd1=1

Precis här sitter jag i bilen och lyssnar på en björnmammas korta kraftfulla utandningar,

schuu, schuu, schuu !
Hon var på andra sidan av vägen och ungarna här på vägkanten när vi kom åkande i 23-tiden på midsommaraftonen. Snabbbt som ögat for hon över vägen till smånallarna och in i skogskanten.
Jag hörde hur kvistar och grenar knakade. Hur det plaskade i vattnet hon gick i,
åsså andningen hennes.... spännande till tusen.
SÅ hade ju stannat bilen och vi bara väntade och lyssnade åsså blev det tvärtyst. Inte en rörelse inte en kvist som knäppte.... vi väntade....
OCH mycke´ riktigt, hon kom fram på vägen igen framför oss ca 30 meter och då gick det fort.
Rakt över vägen och uppför bergkanten med ungarna i hasorna.

Jag hann aldrig ta något kort, bara titta och njuta...
OCH det är inte det sämsta när jag får sitta i bilen.

Det var nedanför Vedjeön.

Du fär nöja dej med en bild på en uppstoppad björn eftersom de levande

inte behagar posera för mej !?

Det är fortfarande lungt på björnfronten i närområdet och det brukar det vara efter vårens matyra och frierier. De drar sig undan kan man säga.

Och det är väl tur det, så jag kan börja cykla och gå.

Har cyklat två gånger halvvägs till byn utan att vara ängslig.

Jag tar en bit i taget och det är "vinst" varje gång för mej det.

Den här söta björnen kan du titta närmare på i Teknikmagasinet,

Hembygdsgården Strömsund.

Dagsläget

Rykande färska bjennspår, fast de var blöta, såg jag i går några hundra meter från huset.

Senare på kvällen såg SÅ en som kom från ner från en yta några hundra meter från huset fast åt andra hållet.

Jahapp, då behöver jag inte cykla idag heller!

-

Bilden har jag lånar utifrån cybervärlden någonstans.
-

Bjennspanare x 5

Ett födelsedagsbarn....Carina...

...fick som present en björnspaningshelg och kom till oss med förväntan och spänning. En dröm skulle gå i uppfyllelse. Men,samma hur vi gick, åkte, kikade, spanade, letade och tittade så blev det ingenting !!??

Utrustade med kikare, kameror, stövlar och gott humör hjälpte inte.

Tyra fick göra det hon är bra på, leta och spåra, men det hjälpte inte heller.

Björnarna fanns ingenstans!?

Pojken i sällskapet han fick iaf en upplevelse med att vara med hund.De andra fick fotografera sig själva för inga björnar visade sig denna gång.

Men jubilaren var nöjd och glad ändå och tycker sig fått uppleva och se "björnnära" grejer.

Björnskit, spår, uppriva stubbar, björnkorv och ett gammalt björnidé.

Så kan det gå med björnspaning.

Lägesrapport

foto Göran Ekströn/N

Inget ovanligt har hänt på björnfronten här.

Men en björnhona med två årsungar stryker omkring och henne vill jag inte träffa !

Möjligen när jag sitter i bilen. Hon är säkert rädd om sina smånallar. Jag antar det var hon som SÅ såg på Storöja flera dagar i rad. Smånallarna hoppade och fykte runt på lannkall´n medans mamman undersökte stenar och annat. Jag tror hon funderade på att ta sig över till fastlandet och jag tyckte SÅ skulle ta båten och hjälpa henne över!!!!!!!! haha Närå, de kunde ha stannat på ön och ätit rötter och myrägg !!!

En granngubbe träffade henne på en yta i närheten och då jagade hon upp ungarna i ett träd och själv tog hon sikte på gubben! Det gick ju bra för hon ville väl bara tala om att "kom inte närmare, kom inte hit".

Jag vill inte vara med om det så mitt rörelseområde är runt brua, ve´bua, ner till sjön och till BjennBua, kanske upp till Rikards hus.

---

I kväll kommer fem förväntansfulla björnspanare och jag hoppas de får se björn och känna av dens närhet. Så, jag lagar mat och dom spanar. Bra fördelning tycker jag.

---

Ger dej som tittar in här en björnkramshälsning.

dasset

BjennBuas dass är klart. Bra de´.

Utsikt från dassbänken och här har jag sett björn vid två tillfällen.

Det ska vara lite kunglig glans över ett dass.

Här finns både nuvarande kung och...

den gamle Gustav den femte.

Välkommen hit och sk....

kikarspaning

Nämen nu slog det till !! Helt plötsligt kom SÅ´s kepsen dunsandes mot fönsterrutan som en uppmaning till oss tre käringar som satt inne och surrade! Vi snabbade oss ut på gården och mina vänner K och L fick se en björnmamma med två årsungar på stranden på andra sidan sjön.

Kul för dom och för mej, särskilt när björn håller sig på annersia som dessutom är en ö !!! haha

Där kan björnarna vara.

I upphetsningen för att hinna titta på björnarna och ta kort och ringa i mobilen så blev Loke tvärnödig !! och jag som stod bredvid tyckte det var roligt!!!

Det är ju folke´ som brukar göra på sig!?

-

Min blivande björnvakt???

Jorå, hon ser dom...


och hon också.

Kan tyckas vara långt till andra sidan men man ser väl hur binnan och ungarna far fram
längs sjöfjöre och en bit upp på land.
---
Inte nog med detta, när K och L åker hem på Flata får de se en björnmamma till,
med tre ungar!!!
Och en björn till som var stor och svart !!!
Snacka om björntur !?
Åtta, 8, björnar inom loppet av ett par timmar.
---
Kul att ni kom tur-tjejer!

Inget nytt på björnfronten!!!

De lyser med sin frånvaro och det är ju egenteligen bara bra, för min del.

Men det skulle ju samtidigt vara kul att få lite nya bilder på årets björnar!!!

Den här familjen är sedan ett par år tillbaks och det är

Göran Ekström/N som fotograferat.

Det var dom här som hälsade på, ända in på vår bro en sen vårkväll.

Hälsningar

Jag fick hälsningar från Göran Ekström, naturfotografen, med den här fina björnbilden.

Han har tagit den någonstans här i Jämtland.

Björnar gör sig bäst på bild, säger jag som är lite björnrädd!!!

Nåväl, det är väldigt lungt på bjennfronten.

Jag har sett massor av spår men inte den som gjort dem.

Idag är det vitt på backen och det känns "hörrvitt", kallt och blött.

Tror det blir en köjdag idag.

-

Bilden överst tog jag i gårkväll och skogsbolaget det avverkar vidare...

Just här ser det ju fint ut inga synbara körskador och så där.

Gammelskog försvinner och jag antar björnarna blir brydd och

kanske t o m inte känner igen sig

när de kliver ur sina vinterbostäder.

Nytt på länklistan

Titta in på Örjan Mårtenssons hemsida så får du se

fantastiskt fina bilder på björnar och annat från naturen.

-

Han är en ny bekantskap för mig sedan igår då han kom hit då jag och SÅ fick dra några björnhistorier för honom.

Hans ärende var, förstås, att möjligtvis få se en björn utan inblandning av människor.

Och det fick han!!!

Två stycken, var för sig och han kunde också ta några bilder.

Roligt att det blev så för en man som verkar uppskatta naturen och dess djurliv.

Det är bara att titta på hans fotografier så förstår man det.

www.orjanmartensson.se

han finns på min länklistan här nedanför.

I lördags hade en björn ärende förbi BjennBua och vårt hus igen!

Den hade gått/sprungit längs vägen ett bra bit och hoppade av strax innan BB,

till höger in på gården.
Spåren syns till höger om Tyra om än inte så väl för jag tog den här bilden sent på dagen och då hade det ¨både snödd och regnat en skvätt.

-

Det kom två förväntansfulla brudar hit häromkvällen. NU skulle de se björn!

De hade middagen med sig och invaderade köket med glatt humör,

SÅ och jag fick bara sitta och titta och vänta in den goda maten!

(Inte dumt med sånt besök!)

De´hennan hadd väldans tur ifjol då de fick si två bjenna mens de va henen.

Se nånen skull e vål vär!

-

Vi för ut och bilspanade,både långt och länge på kvällen, men inte såg vi någonting.

Flesta gånger är det ju på det viset. Ett par björnskitar och tassavtryck lite här och där men inget annat. Tråkigt förstås.

Loke han fattade tycke för M och i tron att han är liten så vill han sitta i knä och mysa.

Men det är inte lätt att göra han till viljes så stor som han har blivit! 7 månader nu.

-

När det blivit mörkt så är det lite läskigt att gå över vägen till BB.

Skratt och slams.... för tänk om den står bakom knuten...

vilket inte är en omöjlighet!

Väl inne är det gött att vara, varva ner
och prata björn och dricka lite blåbärssoppa....

tills man blir så trött, så trött så det är bara snarklådan som gäller.
Kul att ha er här och välkommen tillbaka nästa år igen.
ps TACK för maten.

nummer två

Har ikväll sett en stor bamsig björn. Den hoppade med tre språng över vägen och in i skogen, där såg jag skymtar av den. Typiskt !

Hade önskat få titta lite närmare på den för den såg rent snygg ut. hahaha

Hann inte ta någon bild, förresten var det för långt och för mörkt.

Det är snö kvar på delar vägen och där sprang den över så här ser ett tassavtryck ut.

Ganska stort, mobilen är väl ca 10 cm.

Inte långt från gården så i morgon är jag nära bron.
Ska kratta runt den tror ja´...

Första bjennspanarna

Två glada upprymda kvinnor som fick se en björn bara 400 m från BjennBua när de kom i går kväll. De trodde knappt sina ögon!!!!

Spännande var det när de frampå nattkröken skulle ta sig från huset och över till B-Bua för att

sova. Med ficklampa, Tyra och pladder gick vi iväg....

När jag se´n skulle gå till mitt så trallade jag högt och ljudligt medans Tyra lyfte upp hals och huvud och tittade ner emot sjön...?!

Men det var bara ett orrhyssne som friade för fullt. Skönt.

Jag är på min vakt i dessa tider, björntider.

Kul att ni kom förbi och ändå roligare att ni verkligen fick se en björn.

-

Det röres i markerna nu och det åkes längs landsvägen av olika bilar med björnspanare i.

Utrustade med kikare och kameror.

Det är ett vårtecken här ute i obygden för annars är det nästan ingen trafik alls.

-

Igår såg jag spår efter en stor björn och den hade rullat runt i snön, det var en brunfärgad grop som visade det. Tyvärr ingen kamera med då.

Lägesrapport

Björn från maj ifjol,men lite senare.

På björnfronten inget nytt för min del. Jag har inte sett eller kännt av någon sista veckan.

Men det finns andra som gjort det. SÅ t ex och

Rikard, vår son, som hade närkontakt med en i lördagskväll. Hur, var och när kanske du undrar? Vet inte riktigt får jag då svara, längs Svaningsvägen nå´nstans.

Jorå, sen hör jag lite här och där att t ex någon har fått fina bilder på en björn bredvid vägen och nå´n annan har sett en där och en annan sett en här.

Och så är det ju på många ställen i björnmarkerna som har blivit stora nuförtiden.

-

Jag bidar min tid...