Här kommer jag att samla mina möten och upplevelser med Ursus Arctos, alltså den svenska brunbjörnen som har sin hemvist runt vår husknut och då menar jag verkligen det ordagrannt. Jag bor mitt i ett område där björnhonor tycker det är perfekt att föda upp sina ungar i och de ställer till problem för mej. Jag gillar dem och beundrar dem för deras livskonst, klokskap och utseende! De är ju så fina,gulliga och maffiga men jag vill inte det ska vara för många. Min gubbe har 2011 haft 65 björn-obsar och jag har 35 !? i vårt närområde!



tisdag 5 oktober 2010

Dessa två har flyttat in i BjennBua och björnsamlingen utökas igen.
-
För ungefär en vecka sedan var det faktiskt en björn in på gården och det har varit ovanligt i år.
Fast det är klart med tre varnande skällande och sjungande jämthundar kommer inte bjenn "innatell" lika gärna. Tur är det.
Tyra hon kände ju direkt av den objudne gästen och rakade iväg den med buller och bång.
Nä, med råål, yl och täta skall jagade hon bort den.
SÅ såg ryggen på den när den" kute omma bryggstu ".
-
Björnskitar kan jag se lite här och där på vägarna nu. Bärskitar. Det är ju nu det gäller för bjenn att äta sig tjock och fet så de "bi hele vintern".
Carpe Diem
varje dag för nu mörknar det snabbt framöver.

Inga kommentarer: