Här kommer jag att samla mina möten och upplevelser med Ursus Arctos, alltså den svenska brunbjörnen som har sin hemvist runt vår husknut och då menar jag verkligen det ordagrannt. Jag bor mitt i ett område där björnhonor tycker det är perfekt att föda upp sina ungar i och de ställer till problem för mej. Jag gillar dem och beundrar dem för deras livskonst, klokskap och utseende! De är ju så fina,gulliga och maffiga men jag vill inte det ska vara för många. Min gubbe har 2011 haft 65 björn-obsar och jag har 35 !? i vårt närområde!



fredag 28 maj 2010

Lägesrapport

foto Göran Ekströn/N


Inget ovanligt har hänt på björnfronten här.

Men en björnhona med två årsungar stryker omkring och henne vill jag inte träffa !

Möjligen när jag sitter i bilen. Hon är säkert rädd om sina smånallar. Jag antar det var hon som SÅ såg på Storöja flera dagar i rad. Smånallarna hoppade och fykte runt på lannkall´n medans mamman undersökte stenar och annat. Jag tror hon funderade på att ta sig över till fastlandet och jag tyckte SÅ skulle ta båten och hjälpa henne över!!!!!!!! haha Närå, de kunde ha stannat på ön och ätit rötter och myrägg !!!

En granngubbe träffade henne på en yta i närheten och då jagade hon upp ungarna i ett träd och själv tog hon sikte på gubben! Det gick ju bra för hon ville väl bara tala om att "kom inte närmare, kom inte hit".

Jag vill inte vara med om det så mitt rörelseområde är runt brua, ve´bua, ner till sjön och till BjennBua, kanske upp till Rikards hus.

---

I kväll kommer fem förväntansfulla björnspanare och jag hoppas de får se björn och känna av dens närhet. Så, jag lagar mat och dom spanar. Bra fördelning tycker jag.

---

Ger dej som tittar in här en björnkramshälsning.

2 kommentarer:

Malla sa...

Tittade in å fick en björnkram... ;-) Kram tillbax :-9

karin sa...

Du e´för go du Malla.