Här kommer jag att samla mina möten och upplevelser med Ursus Arctos, alltså den svenska brunbjörnen som har sin hemvist runt vår husknut och då menar jag verkligen det ordagrannt. Jag bor mitt i ett område där björnhonor tycker det är perfekt att föda upp sina ungar i och de ställer till problem för mej. Jag gillar dem och beundrar dem för deras livskonst, klokskap och utseende! De är ju så fina,gulliga och maffiga men jag vill inte det ska vara för många. Min gubbe har 2011 haft 65 björn-obsar och jag har 35 !? i vårt närområde!



söndag 25 april 2010

stackars älgar


Den björn jag såg häromkvällen roar sig kungligt med jakt på de älgar som finns i området.

Inatt har älgarna sprungit hit och dit med björn i hasorna. Tänker på älgkossan, som stog ute i åa häromkvällen, kanske med kalv och hela tiden björnskrämd.

Varför går hon inte ifrån området?

Tja, det är väl inte bättre någonannanstans... björn nästan överallt!

Björnen i det här fallet är ung, liten och ingen erfaren jägare så det tar tid innan det lyckas och tar troligtvis tid att dö för älgen när den blir nerslagen. Usch va´hemskt.

Jag antar skogsägarna är glada att björnen finns i stort antal för de
klagar ju på betesskador från älg.

Usch va´ snett människan fått till det i naturen.
-
ps. Björn på fotot här är en binna som just höll på att jaga en älgko med två kalvar. Själv hade hon med sig en unge som jag också såg. Detta hände i fjol i maj på samma ställe som vi såg den unga, lilla björnen nu.

1 kommentar:

elin sa...

Spännande med alla björnbesök fast lite synd om älgarna förståss.