mobilbilder

Här är den, liten men naggande god! Björnen jag berättade om i förra inlägget.

Och ute i åa står älgkossan. I högra delen av isflaket på flyn syns hon.

Undrar om hon lever idag?

stackars älgar

Den björn jag såg häromkvällen roar sig kungligt med jakt på de älgar som finns i området.

Inatt har älgarna sprungit hit och dit med björn i hasorna. Tänker på älgkossan, som stog ute i åa häromkvällen, kanske med kalv och hela tiden björnskrämd.

Varför går hon inte ifrån området?

Tja, det är väl inte bättre någonannanstans... björn nästan överallt!

Björnen i det här fallet är ung, liten och ingen erfaren jägare så det tar tid innan det lyckas och tar troligtvis tid att dö för älgen när den blir nerslagen. Usch va´hemskt.

Jag antar skogsägarna är glada att björnen finns i stort antal för de

klagar ju på betesskador från älg.

Usch va´ snett människan fått till det i naturen.

-

ps. Björn på fotot här är en binna som just höll på att jaga en älgko med två kalvar. Själv hade hon med sig en unge som jag också såg. Detta hände i fjol i maj på samma ställe som vi såg den unga, lilla björnen nu.

Jag har sett första bjenn för i år

Nu var det gjort, första bjennupplevelsen det här året.

I kväll spanade SÅ och jag av våra "säkra" ställen och mycke´riktigt rätt som det var kom en björn framhoppande på vägen, över broräcket från höger.

---

Bilden här är ifrån i fjol, vid samma tidpunkt, då en björn slagit en älgkalv och dragit den över bron och lämnat den på vägkanten.

Björnen jag såg i kväll kom alltså från höger och stannade till mitt på vägen och tittade på oss,

för en sekund. Sedan la den iväg med långa benet före över bron och hoppade in i skogen till vänster uppe i backen.

Vi ser vad den håller på med när vi kör över bron ! Ringar älg !
Mitt i åa står en älg, en yngre kalvlös ko, som förstenad, med vattnet skvalande runt benen.
Och där står den en timme, vädrande och lyssnande... vi håller koll och till slut smyger hon upp på den tunna å-isen och går med försiktiga, långa steg in på land. Jag andas ut för bjenn kom inte tillbaka då i alla fall. Vi såg fyra älgar till i närområdet så jag förmodar någon av dom får sätta livet till under den närmaste tiden.
---
Jag fick björnen på bild och även älgen där den står i vattnet, med mobilens hjälp och de kan jag inte föra över till dataapparaten!?
Klantigt kan tyckas, men så är det bara. Ska lära mej till veckan.
---
Nu börjar den tid när jag inte känns riktigt säker, inte ens på min egen gårdsplan.
Inga ensamma promenader, inga cykelturer och alltid vill jag att Tyra ska vara med mej ute.
Hon är min bjennförsäkring.

Första björnmötet i år !

Är i Stockholm/Ekerö och får höra av SÅ att han stött på första björnen denna vår.

Blir lite purken att jag inte är hemma men det kommer flera.... helt säkert.

Strax utanför byn, i gårkväll, ser han en liten björn som blir skrämd

och skvätter till av bilens ljud och springer iväg.

Den lämnar härligt doftande spår efter sig som LillOlle och Loke får snusa i

och det blev hallabalo det! Ingen tvekan om att "detdärvaddetnuvar" ville de jaga!

Bådar gott för blivande björnskrämmare och dess matte.

ps. I morse gick det/sprang det en järv över sjön där hemma. Första gången SÅ sett en så´n.

Renarna får verkligen se upp nu.

grå dag i April men roligt ändå

Tyra snusar och snusar... utanför BjennBua... vad har varit här månntro?

Ja, inga björnar än iallafall.

-

Det blir paus här på bloggen tills i slutet på april för jag ska åka till Irland och där ska jag leta åt en grotta som det ska finnas björngropar i !!???

Måste kolla upp det.

-

Jag tror att det börjar röra på sig i björnmarken snart och nästa gång jag skriver kanske det finns något spännande att berätta om.

-

Flera pappersklipp med björntema har jag gjort.

Dessa ska hänga i BjennBua.

Tror det behövs några änglabjörnar också.

Nalle Puh säjer om

Förväntan:

Fastän det är förfärligt gott att äta honung,

så finns det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den,

som nästan är ännu bättre.

Nya Bjennklipp

Två pappersklipp till har det blivit. Tycker det är roligt att klippa till björnar !?

Är det psykologiskt tro?

Närå inte alls, bara passande och kul.

Bjennupplevelsen du får idag handlar om mej och hunden Skytt, som numera befinner sig i hundhimlen.

-

Jag hade BjennBua som affär när detta hände och där sålde jag min och andras slöjd under sommararna på 90-talet.

Sent en kväll i början av juni gick Skytt och jag dit för att göra sista finishen inför öppnandet nästa dag. BjennBua står på andra sidan vägen från vårt hus och det är ca 50m från husknuten. Inte långt alltså.

Skytt gick som vanligt lös och jag bar på en trasmatta som skulle läggas på i BjennBua.

När jag kom några meter från dörren så småsprang hunden ner mot sjön som är bara 20m från stugan och började skälla som fanken och jag tänkte att nu är det ekorrar i stortallarna. Det var inget mer med det. Jag lade på mattan och Skytt skällde bara värre och grövre så jag öppnade dörren och tänkte ropa in han för jag tyckte han var fjaskig som öste på så åt ekorren !

Öppnade dörren, steg ut på bron och vips kom en björn kutande alldeles förbi knuten... jag hade den på 2meter! och jag hann varken skrika eller tänka förräns en björn till svischade förbi på samma avstånd med Skytt skällande och vrålande bakefter.

Jag blev så rädd så jag höll på att svimma, hjärtat flög formligen upp i halsgropen och jag klev ett steg tillbaka och smälle igen dörren och låste den.

Väl inne började knäna skaka och jag tänkte hur f-n ska jag ta mej härifrån och hem och in 50meter bort!!!???

Skytts skall ekade västeröver och upp emot bergen. Mitt förstånd sa att bjennan är långt härifrån men mina känslor, rädslor sa något annat. Jag tordes inte gå över vägen och hem, in.

Fönstret på gaveln stod öppet och jag trodde SÅ hörde skällandet från Skytt, men inte.

Jag dristade mej till att öppna dörren och skrika i högan sky så SÅ skulle höra det då. Men inte.

Jag ropade, skrek och hoade så till slut, efter säkert 20 min, tog jag sats och sprang över vägen, rundade husknuten och kom helskinnad in och i trygghet!!!!

SÅ låg och tittade på TV med örat han hör bäst med nerborrad i kudden. Hur i fridens dagar kunde han det när jag var i dödsfara???? Ja, så kändes det för mej.

Ingen logik, bara hemskt och farligt.

-

Björnarna var nere vid sjön när Skytt och jag gick till BjennBua och hade alltså kunnat kommit när jag var oskyddad ute på öppen mark!!! Hujedamej.

Denna händelse satte sina spår hos mej i några år.

Otrygghet och nästan hallicinationer om bjenn.

Tittade mej för innan jag öppnade ytterdörrar och gick inte längre än 20meter från boningshuset utan att vara helt på min vakt.

Tur att Skytt fanns för jag litade på att han skulle jaga bort "ohyran" och det gjorde han, alla gånger.

-

Det gick så långt med min björnrädsla att jag ville flytta härifrån.

Jag tordes inte gå på en vanlig promenad och absolut inte cykla.

När Skytt snusade på en kvist började mitt hjärta hammra och andhämtningen ökade.

Det var många många björnmöten och händelser på vår gård under några år som höll skräcken vid liv.

Fy fasiken, vad jag blev handikappad av rädslan.

Insåg så småningom att jag måste utöva lite KBT med mej själv och om det kommer jag att berätta en annan gång.

-

Är du rädd för björn?