Här kommer jag att samla mina möten och upplevelser med Ursus Arctos, alltså den svenska brunbjörnen som har sin hemvist runt vår husknut och då menar jag verkligen det ordagrannt. Jag bor mitt i ett område där björnhonor tycker det är perfekt att föda upp sina ungar i och de ställer till problem för mej. Jag gillar dem och beundrar dem för deras livskonst, klokskap och utseende! De är ju så fina,gulliga och maffiga men jag vill inte det ska vara för många. Min gubbe har 2011 haft 65 björn-obsar och jag har 35 !? i vårt närområde!



söndag 28 mars 2010





En bjenn, från 2008, som överraskades av snö i maj månad. Naturfotograf
Göran Ekström tillbringade några dygn här i krokarna den våren och fick många fina bilder på björn.
Jag tycker det känns bra att några av de som bor här blir fotograferade utan åtling.
Precis som det är i verkligheten.
Tack Göran för att du kom och fotograferade och att jag får använda dina bilder som jag vill.
---
Det går fort nu tills det börjar röras i björnlandet !
Den 14 april är märkesdagen då de ska kliva ur sina iden.
Men det beror ju på vädret och snösmältningen såklart.
Jag har sett spår från uppklivna björnar i slutet på mars.
När de kommer ur sina vinterboningar så är de väldigt skitiga. Det syns på spåren och det syns där det har liksom tvättat sig medelst rullning och gnidning mot snön.
Är snön djup blir ju magen och bena renad bara av att de går och det syns väl att den är nyvaken. Har man tur lite längre fram på vårkanten kan man få se första skithögen de har gjort!!! och den kan vara stor den.... "stuppen" som vi kallar den.
Ser jag någon i år ska jag ta kort på den och visa dej.
Sorleken på stuppen beror ju på storleken på bjenn så klart.

Hej, hej, för nu.

Inga kommentarer: